tisdag 4 juni 2013

Nykläckt...



















nyfiken
oförstörd
med en stor aptit på livet...
Bedårande
hjärteknipande...
Tio idag,
hur många i morgon?

18 kommentarer:

  1. Ååå, så utrolig skjønne de er! Helt herlige bilder Gertie! Love it:-)

    SvaraRadera
  2. Fantastisk!! Noe sååå nydelig. For en herlig opplevelse det må ha vært å få fotografert disse.

    SvaraRadera
  3. Bedårande, ljuvliga dunbollar.

    Prickarna vi såg var bara fyra små och tre större, hoppas att dom klarar sig och inte blir måsmat.

    Tack för fikastunden, mysigt var det. Ses och hörs igen hoppas jag.

    Kramar
    Marianne

    SvaraRadera
  4. Små, søte, gylne nøster :) Så nydelig... Og så er spørsmålet; hvor mange i morgen...blir spennende å se :)

    SvaraRadera
  5. Visst är de hjärteknipande o bedårande kära Gertie ! Hur fick du dem att posera så snyggt i sista he he ? Ha det gott !

    SvaraRadera
  6. Jag smälter Gertie ;)
    Vilka un derbara bilder!
    Kramar i massor
    Halina

    SvaraRadera
  7. Åhhhh skjønne:-) :-) :-) :-) :-)

    SvaraRadera
  8. Så små och så ljuvliga och till stor glädje att beskåda.
    M

    SvaraRadera
  9. Nydelige små, gjør et mamma hjerte varmt, komposisjon og farger er som alltid veldig bra.
    Ha en strålende uke.
    Alt godt.

    SvaraRadera
  10. Nydelige små... som alltid godt sett og fotografert av deg.
    Ønsker deg en fin dag : )

    SvaraRadera
  11. Nydelig bilder, så søte. Du er Dyktig!

    SvaraRadera
  12. Helt bedårande. Det är kanske tur att inte alla överlever. Hur många änder skulle det då finnas. Även om det är hemskt att tänka sig när man ser de små, är det nog bäst att naturen får sköta om återväxten.

    SvaraRadera
  13. Underbart söta :)
    Nu har jag tillbringat en stund i din vackra blogg igen, älskar hur du sätter ord till bilderna. Som ljuv poesi och ofta mycket tänkvärt!!
    Ha det gott //Ulrika

    SvaraRadera
  14. Adorable baby's, a tender and expressive photo ;)

    SvaraRadera
  15. Aaah... Sweeeet!! ;-)

    Greetings from the Netherlands,
    DzjieDzjee

    SvaraRadera
  16. Nämen guuud så underbara bilder, ahhhh - mitt hjärta slår frivolter nu av lycka kära Gertie!

    Kolla den där lilla sötnosen längst fram så underbart han står, åååh de andra..., åååh, så sött!

    Och hur många finns de imorgon?

    Jadu käre vän....

    Varenda dag kör jag förbi överkörda fåglar, de är fågelungarna nu..., fågelungar som är precis lika stora som sina föräldrar, men som tyvärr inte lärt sig människans hårda regler.

    Det är bedrövligt att se hur de flesta bara kör på som vanligt, de kan inte ens sakta ner när det sitter fåglar på vägen, därför att dom förväntar sig väl att de ska flytta på sig..., för det är tydligen alltför svårt att förstå att även andra arter får bebisar, bebisar som måste få lära sig livets regler...., men som tyvärr inte alltid hinner börja leva förrän det är över.

    Tack, tusen varma tack för att du alltid med bilder väcker så många tankar, för att du förmedlar ett viktigt budskap, även om det kanske inte är menat så alltid? - så gör så många utav dina bilder det och det är nog det allra största jag vet inom fotografin!

    oj, vad jag svamlar nu :) Hoppas du förstod något av det jag sluddra om?!

    Du är bäst!

    Varam stor kram!

    SvaraRadera
  17. Underbara Gertie. De är så söta. Och man tittar på dina bilder får man ett leende på läpparna. Jättefina.
    Och när du skriver sista meningen tänker jag på alla ankor här hemma i området där vi bor. Har några dammar här de trivs i. En del har fått ungar men det är inte många kvar. Många faror lurar. Men värst är nog människan i alla fall. Barn som inte fått lära sig respekt för djur och natur jagar dem med pinnar så de splittras från sin moder. Hjärteskärande syn. Vet inte hur många ungar jag ropat på från balkongen att de ska lägga av. Och deras föräldrar bara tittar på. Helt sjukt.
    Nå man kan bara fortsätt kampen och hjälpa så gott man kan.
    Kram

    SvaraRadera
  18. - Tack verkligen tack så jättemycket!
    Jag blir så glad att du tycker det och jag hoppas verkligen utav hela mitt hjärta att jag blir fotograf, inte hoppas jag vet/jag vill och jag hoppas att jag kommer uppnå alla mina mål!

    kram och tack :')

    SvaraRadera