och vi insåg inte förrän vi kom hem, vad vi egentligen hade sett?
Först en stor rörig grop, mitt i ingenstans,
sen stora spår... är det snömannen tro?
Sen vaknade fotografen...telet i ryggan totalt värdelöst :)
...men visst ja, jag har ju en mobil
...kanske det kan bli nåt?
Gropen glömde jag naturligtvis bort, men spåren talar sitt tydliga språk...
och frossan kom...sisådär fem timmar senare:)
Enligt gamla sägner går björnen ur idet på Tibertiusdagen, den 14 april...dvs igår:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar