tisdag 1 maj 2018

Roadtrip i Nya Zeeland...del II...

och resan fortsätter...
Bergen närmar sig igen och för en som är bergtagen av födsel och ohejdad vana, är det paradiset.
Vi installerade oss för två nätter i vackra Te Anau, som är porten till Fiordlands. När vi kom fram fick vi veta att passet mot Milford Sound är stängt pga snö???
Deppa ihop, kasta in handsken?...nä, nä...finns inte på kartan.
Vi tog en virre, sa gonatt och drömde vackra drömmar...och morgonen därpå var det strålande sol, nysnö på topparna och rimfrost i träden.
Gudomligt vackert!
Första fyra bilderna är från vägen ut mot Milford Sound.
Clay Cliffs var ännu en makalös upplevelse på väg upp mot Aoraki/Mount Cook, där den bergtagna fick sitt lystmäte.
Avslutar med vågbrytning vid Birdlings Flat på väg ut mot Akaroa...en bedårande liten pärla.



























Ja, NZ kommer att stanna kvar närmast hjärtat...länge, länge.
Nu i Sydney för några dagar, innan vi börjar vår lååånga resa hemåt.

lördag 28 april 2018

25 dagars Roadtrip i världens vackraste land...

Vykort från Nya Zeeland. Har kört runt både nord och sydön, båda är bedårande, men om jag måste välja, så blir det helt klart sydön. En natur som tar andan ur en, som skiftar från gröna frodiga ängar till regnskogar, till glaciärer, till höga fjäll...på några mils körning.
Ja, det unga, lilla landet har allt man kan önska...även städer med puls och nattliv, men det lämnade vi därhän. Skön tid att åka, nu när det är höst, lagom temperatur och inte överfullt på boenden och vägar.
Samlar tankar och minnen, sittandes i regnet på Christchurch flygplatshotell. Så många bilder att sortera och även huvudet är fullt, men här är i alla fall en början:
Cape Reinga, Napier x2, Rotorua, Wellington i storm...och den färjan skulle vi åka med nästa dag...? Färja till Picton på Sydön, Cape Farewell, Greymouth, Fox Glacier, Wanaka och Queenstowns vackra natur.

























En liten början...fortsättning följer...

onsdag 14 februari 2018

Roadtrip i Heliga Landet...

ställer många frågor och ger en hel del svar.
Vi bodde i Herzliya, norr om Tel Aviv. Promenerade längs stranden och hittade Apollonia National Park. Vi reste längs Gazaremsan mot Genesarets sjö, passerade Nazareth och Tiberius innan vi stannade till vid Capernaum (Jesus stad, där han fiskade och gick på vattnet).
En heldag ägnade vi åt Tel Aviv, kosmopolitisk och strandnära...fruktansvärd trafik.
Lilla bilen fick jobba när vi åkte genom Negevöknen, till Döda havet och Masadaklippan. Imponerande både vad beträffar historia och vyer. Döda havet krymper med en meter per år, slukhål uppstår och snart återstår bara en liten pöl, om inget drastiskt görs.







































Hittade till gamla staden Akko som betyder "våt sand". En speciell upplevelse, då vi kom dit på Sabbaten och stan var överfull av människor och bilar.
Charmig oas mellan Haifa och Libanesiska gränsen.
Nio dagar går väldigt fort. Trafiken i Israel är snabb och väldigt intensiv, så vi avrundade med en liten tripp till Ceasarea, för att titta på Romerska Amfiteatern och den imponerande Hippodromen.





















Slutade som vi började, med en lugn dag och kväll i Herzliya.
Nio intressanta och intensiva dagar i ett land som fascinerar, som har mycket kvar att ge, för de som har öppna, vakna ögon och ett livligt sinne.

fredag 26 januari 2018

Att vara resenär...av födsel och ohejdad vana...

Att aldrig vara mätt, att aldrig få nog, att aldrig få ro i själen...
att inte vilja få ro, att alltid vilja se mer, se förändringar och se utvecklingens ansikte...på gott och ont.
Jag rotar i mitt enorma arkiv, jag hittar bilder som jag knappt tittat på sen de togs...jag förundras och förfasas ibland, som här i Egypten.
Jag börjar 1988, då det fanns två Hotell i Hurghada...mitt lilla "hyddhotell" och Sheraton...sen fanns inget annat än öken och en liten stad, som knappt var värd namnet.
Intressant var det däremot...och ytterst primitivt.
Roadtrip i Egypten 1988 var vedermödor och highligts. Kairo, Hurghada, Röda Havet, Nilen, Luxor, Konungarnas dal, osv.
Och så kom jag/vi tillbaka 2004.
Trots att vi visste, blev det en smärre chock..."Gated Communities", superartificiell golfbana, Lyxhotell och Marinor med Cote Azurkomplex...ja, You name It?
Någon dykning blev det inte 2004, men spektakulär golf och många funderingar om vart vi är på väg.
Hur det ser ut idag?...tja, det vill jag nog inte veta.
1988






























2004
























Scannade diabilder med naturligt brus och damm...det var tider det, lååångt före Photoshop...